Sony Cyber-shot DSC-HX200V

Det kan emellanåt vara svårt att klara sig utan bruksanvisningen, och det gäller också när man ska komma igång med Sonys superzoomkamera DSC-HX200V. Även om tillverkaren har bemödat sig stort om att göra en bra vägledning i kameran är den sprängfylld med finesser och spännande funktioner som man bör lära sig ordentligt för att kunna använda den på rätt sätt.
Bland annat bjuder kameran på möjligheten att ta HDR-bilder på fri hand med ganska övertygande resultat, vilket normalt annars kräver ett stativ. Och vill man ha panoramabilder kan man ta dem i en enda exponering med en glidande rörelse över motivet. Det fungerar lekande lätt, men vi hade velat se en bara något bättre bildkvalitet.

Naturtrogna färger

Man kan bara fotografera i jpeg-format, och därtill kommer att det inte är möjligt att inaktivera brusreduceringen, inte ens vid ISO 100. Man kan välja mellan låg, standardmässig eller hög brusreducering. Glädjen med Carl Zeiss-optiken och de stora möjligheterna med en cmos-sensor på 18,2 megapixel uteblir tyvärr när detaljerna blir grötiga och försvinner i brusreducering och jpeg-komprimering. De högsta ISO-värdena på 6 400 och 12 800 kan rekommenderas bara om man är lagd åt det kreativa hållet. Färgerna är överlag naturtrogna tack vare en bra vitbalans, vilket också gäller på videofronten, som är det starkaste kortet hos HX200V. Sonys optiska bildstabilisering fungerar imponerande bra och säkerställer lugna videosekvenser även under stormiga och gungiga omständigheter. Kameran filmar i Full HD, och videofilerna sparas som AVCHD eller – vilket de flesta nog föredrar – som mpeg-4.
Och filerna sparas verkligen undan bra i någon av de 12 mappar och undermappar som DSC-HX200V genererar på minneskortet.
Det finns inbyggd gps, och den imponerar på oss med sin känslighet. Både mottagning och precision är faktiskt effektivare än med Nikons dyra gps-enhet för proffsen, GP-1. Har man inte för höga krav på bildkvalitet är HX200V ett bra verktyg.

Conclusion