Samsung NX1

Samsungs nya toppmodell kan ta 15 bilder per sekund, där varje bild har 28,0 megapixlar. Det innebär att kamerans processor ska bearbeta hela 1,2 gigabyte bilddata per sekund. Det är mer än vad någon annan kamera gör, så det skulle vi givetvis börja med att testa. Vi fick det utlovade antalet bilder och dessutom i högsta jpeg-kvalitet, och därmed fick NX1 en bra start. Samma snabba bildprocessor gör det dessutom möjligt för kameran att spela in video i 4K-upplösning, vilket det annars bara är Panasonic GH4 som klarar i denna kameraklass.
Kamerans autofokus har hela 205 fokuspunkter med fasavkänning, varav 153 är av korstyp, men systemet hänger inte riktigt med när man fotar med 15 bilder per sekund. När vi med ett tele på 225 mm fotade bilar som kom körande mot kameran med 80 km/h blev omkring var tionde oskarp. Kameran är dock bra på action. Det enda sättet att manuellt välja fokuspunkt är att trycka på skärmen, och det går givetvis inte när man använder sökaren. En annan knasig grej är att när man tar snabba bildserier går iso-värdet bara upp till 6 400.

Hård komprimering

Bildkvaliteten är en kombination av bra och dåligt. Detaljåtergivningen är väldigt fin, vilket man kan förvänta sig från en kamera med klassens högsta upplösning. Även i bästa kvalitet komprimeras bilderna dock tyvärr så hårt att de finaste detaljerna grötar ihop sig. Vi jämförde med Sonys Alpha77 II, där ett motiv komprimerades till 11,0 megabyte, medan Sonys version av samma motiv vägde 17,0 megabyte i högsta kvalitet fastän den kameran har lägre upplösning. Man kan givetvis fota i råformat om man själv vill ta kommandot över komprimeringen.
Det nya objektivet på 16–50 mm F2.0–2.8 tecknar knivskarpt i mitten, men i bildhörnen matchar det sensorns höga kvalitet bara vid de mittersta bländarvärdena. Missteckning som kröker räta linjer syns inte, medan det förekommer en del vinjettering, d.v.s. mörka bildhörn, vid full bländare. Färgåtergivningen är bra men inte riktigt lika tilltalande som hos Canon, Nikon och Sony. NX1 är den första kameran med en bakbelyst APS-C-sensor, vilket annars har varit förbehållet mindre bildsensorer. Det ska innebära att den kan fånga in mer ljus och därmed hålla bruset nere. Vid lågt iso blir bilderna detaljerade. Från iso 1 600 ökar bruset, men bilderna är fortfarande fina. Högsta iso är som standard 25 600, och i menyn kan man plocka fram ännu ett steg så att det blir 51 200, men det bör man undvika eftersom bilderna då blir alltför korniga. För att få fram det bästa i bilderna måste man bildbehandla i högre grad än med andra kameror.
Kameran ligger bra mellan händerna, och förutom en knapp för direkt anslutning till en smarttelefon har koreanska Samsung klokt nog följt samma recept som de japanska konstruktörerna. Det finns snabbknappar för alla viktiga funktioner, och man kan enkelt ställa in kameran när man har ögat till sökaren. Skärmen och sökaren är skarpa och tilltalande men förskönar tyvärr bilderna, som kunde vara något felexponerade när vi fick upp dem på datorskärmen, trots att de såg helt perfekta ut i kameran. Vi gillar att skärmen går att vinkla, men den kan bara vinklas uppåt eller neråt.

Knepiga lösningar

Trots de många fina detaljerna i NX1 finns det också saker vi inte gillar. Det ingår t.ex. ingen separat laddare. Batteriet måste laddas i kameran, så du kan inte fota medan ett eventuellt reservbatteri laddas. Det finns dioptrikorrigering i sökaren, men du måste välja om du vill ha bilden eller siffrorna längst ner skarpa. Bägge kan nämligen inte visas skarpt samtidigt. Vi testade kameran med två mekaniskt läckra S-objektiv. De har samma mått, vikt och pris som fullformatsobjektiv. Det finns wi-fi, men anslutningen är långsam och besvärlig såvida inte man använder NFC. Det finns också Bluetooth i kameran, och så ingår det en fullversion av Lightroom 5 på cd:n.

Conclusion