Nikon COOLPIX A

I takt med att marknaden för kompaktkameror generellt är vikande och flera fotointresserade i stället har riktat uppmärksamheten mot spegelreflex- och systemkameror, har tillverkarna varit tvungna att utveckla avancerade kompaktkameror till de entusiaster som vill ersätta eller komplettera den tunga spegelreflexutrustningen med en mindre modell för fickan. Fujifilm skapade i X100 den första kompaktkameran med fast brännvidd och en bildsensor i APS-C-storlek som presterade en enastående fin bildkvalitet, som kunde konkurrera med spegelreflexkamerorna. Sedan följde Sony hack i häl med RX100 och Canon med G1 X, och nu har det alltså blivit Nikons tur med den splitter nya och väldigt intressanta Coolpix A.
Coolpix A, som inte ersätter P-serien, har ärvt den utmärkta cmos-bildsensorn från spegelreflexkameran D7000. Sensorn motsvarar Nikons DX-format och mäter 23,6 x 15,6 mm. Deras ingenjörer har tagit bort det optiska lågpassfiltret i Coolpix A. Detta ska säkerställa en högre detaljgrad. Nikon har också valt att ge kameran en fast brännvidd på 28 mm samt en stor bländare på F2.8. Brännvidden på 28 mm är så pass vid att man kan fotografera landskap och ta arkitekturbilder. Den maximala bländaren gör oss dock litet besvikna, då man på grund av kamerans höga pris gott hade kunnat få ännu mer ljusstyrka till sitt förfogande.

Enastående kontrast

Kameran har många styrkor, men det som får oss att jubla högst är bildkvaliteten. Skärpan är fin över hela bildytan, även om upplösningen bara är på 16,1 megapixel. Färgerna är dessutom helt naturliga, med en utmärkt färgmättnad. Både inomhus och utomhus återger den automatiska vitbalansen färgförhållandena perfekt, och även utan att man aktiverar Nikons Active D-Lighting är kontrasten formidabel, med tydlig teckning i båce högdagrar och skuggor. Fotograferar man med bländare F2.8 får man en fin bakgrundsoskärpa men en fin och rund bokeh tack vare Nikkor-objektivets bländare med sju lameller. Kamerans råfiler bjuder på samma stora 14-bitars tonomfång som spegelreflexer. Den manuella fokusen, som ställs in med objektivringen längst fram på kameran, är smart och väldigt användarvänlig. Den som är van vid att jobba med Nikons spegelreflexkameror känner sig hemma i menysystemet, och fotoentusiasterna kommer att uppskatta de två Fn-knapparna, där man blixtsnabbt kommer åt sina främsta favoritfunktioner.
Den kontrastbaserade autofokusen upplevde vi tyvärr som rätt osäker, då kameran inte alltid förmådde fokusera ordentligt ens på välexponerade motiv. Även kamerans närgräns på 50 cm vid vanliga bilder och 10 cm vid makro är en besvikelse.
Video klarar kameran att spela in i Full HD med 30 bilder per sekund, och både ljud- och bildkvaliteten är ganska fin, även om vi gärna hade sett att kameran hade haft ingång för extern mikrofon. Kameran har en inbyggd blixt med 6 i ledtal och en räckvidd på 11,5 meter vid ISO 100. Tyvärr kan den inbyggda blixten inte användas som masterblixt.

Ingen sökare

Den tuffaste konkurrenten verkar vid en första anblick vara Fujifilms X100S, som erbjuder en brännvidd på 35 mm och har en inbyggdd elektronisk sökare. I synnerhet det sistnämnda saknar vi hos Nikon Coolpix A. Man kan visserligen ansluta den externa optiska sökaren DF-CP1, men redan här kommer enbart priset på 2 890 kr att skrämma bort många intressenter. Bland Nikons tillbehör hittar man också gps-enheten GP-1 för 1 890 kr och ett speciellt motljusskydd, som dock kräver en särskild adapter.
Trots sin kompakta storlek på 11,1 x 6,4 x 4,0 cm är kamerans ergonomi verkligen utmärkt, tack vare flera gummiupphöjningar där man kan vila fingrarna.
Kamerans lcd-skärm är på 3,0 tum och har en upplösning på 921 000 punkter. Skärmen är knivskarp och saknar helt reflexer.

Conclusion