Canon EOS M

Den stora försäljningen av systemkameror gäller de små modellerna till ett rimligt pris. Därför är det inte överraskande att Canon släpper en enkel kamera som sin första systemkamera. Den tryckkänsliga skärmen kommer från spegelreflexkameran EOS 650D. Den har med över en miljon punkter testets bästa upplösning, och den visar motivet precis som det ser ut. Den tryckkänsliga inställningen är verkligen väl integrerad med menysystemet, som för övrigt har hämtats från de övriga EOS-kamerorna. Även den bildalstrande elektroniken har hämtats mer eller mindre direkt från 650D. Bilderna kan tas i jpeg eller råformat, exponeringen är särdeles säker, och den automatiska vitbalansen prickar rätt. Färgbruset är under god kontroll på de lägsta värdena, och man kan utan problem använda kameran på ISO 3 200. Även de två följande värdena kan användas. ISO 25 600 måste aktiveras på menyn, och det bör man göra bara som nödlösning. Detaljåtergivningen är verkligen fin, och paketobjektivet tecknar skarpt. Det misstecknar dock en del, och det kan kamerans automatik inte korrigera. Även videon blir bra, och man kan ansluta en extern mikrofon i stället för att använda de två inbyggda stereomikrofonerna på kamerans ovansida.

Långsam autofokus

Under testet fanns bara två objektiv till EOS M, nämligen det testade på 18–55 mm och ett fast på 20 mm. Bägge är av STM-typ, som är dyrare än normalt men som ger en jämnare fokusering till video. EF- och EF-S-objektiv kan monteras med EF-EOS-M-adaptern, som kan köpas till för 1 290 kronor. EOS M har tre problem: Priset är högt för en relativt enkel kamera, det finns bara två objektiv, och autofokusen är så långsam och osäker att kameran inte lämpar sig för snabba motiv. Dessutom ligger batteritiden också något under de utlovade 230 bilderna per uppladdning. EOS M finns i svart, vitt, silver och röd metallfinish. Objektiven är svarta. Det ingår en liten, extern Speedlite 90EX-blixt. Den tar två AAA-batterier och sprider ljuset jämnt.

Conclusion